Svensk Säkerhetstjänst
Så skyddar du dig om du drabbats av ID-kapning
ID-kapning innebär att någon använder dina personuppgifter utan tillåtelse. Bedragaren kan exempelvis försöka ta lån, handla på kredit, teckna abonnemang, ändra din adress eller utge sig för att vara du på internet.
Det går inte att garantera att du aldrig blir utsatt. Däremot kan du minska risken, upptäcka misstänkt aktivitet tidigare och begränsa skadan genom att agera snabbt.
Misstänker du att du redan har blivit ID-kapad? Gå direkt till vår akuta checklista.
Akut checklista:
Gör detta om du misstänker ID-kapning
Har du fått en kreditupplysning, faktura eller orderbekräftelse som du inte känner igen? Har pengar försvunnit eller har någon ändrat din adress? Agera direkt. Har du ID-bevakning från Svensk Säkerhetstjänst? Ring oss direkt på 0771 444 777.
Kontakta banken
Kontakta banken omedelbart om du upptäcker okända transaktioner eller misstänker att någon kommit åt ditt konto, kort eller BankID.
Be banken hjälpa dig att:
- kontrollera konton, kort och lån
- stoppa obehöriga betalningar
- spärra kort och BankID om det behövs
- undersöka om någon ansökt om kredit i ditt namn
Använd alltid bankens officiella telefonnummer eller app. Ring inte ett nummer som någon skickat till dig via sms eller mejl.
Polisanmäl händelsen
Kontakta Polisen på 114 14 eller besök en polisstation. Ring 112 om brottet pågår och det finns behov av omedelbar hjälp.
Spara diarienumret och en kopia av polisanmälan. Den kan behövas när du kontaktar banker, kreditgivare, företag och kreditupplysningsföretag.
Lägg en bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretagen
Om någon tagit en kreditupplysning eller försökt låna pengar i ditt namn kan du kontakta ett kreditupplysningsföretag och begära en bedrägerispärr.
En sådan spärr innebär inte att själva personnumret blir obrukbart. Den försvårar i stället för bedragaren att få nya lån eller krediter eftersom kreditupplysningar blockeras.
De större kreditupplysningsföretagen samarbetar, vilket innebär att en spärr ofta kan förmedlas vidare till flera företag. Kontrollera alltid vad som gäller i just ditt fall.
Spärra förlorade ID-handlingar
Om ditt pass, körkort eller ID-kort har försvunnit ska handlingen spärras hos utfärdaren. Ett stulet dokument ska även polisanmälas.
Spärra också:
- Bank- och kreditkort
- BankID och annan e-legitimation
- Mobilabonnemang eller SIM-kort vid behov
- Inloggningar till konton som kan ha blivit övertagna
Bestrid felaktiga fakturor och krav
Du ska inte betala en faktura för något du inte har beställt. Bestrid den skriftligen så snart som möjligt.
Du kan exempelvis skriva:
Jag bestrider faktura [fakturanummer] eftersom jag inte har beställt varan eller tjänsten. Jag misstänker att mina personuppgifter har använts obehörigen. Händelsen är polisanmäld med diarienummer [nummer].
Spara kopior av all kommunikation. Om kravet skickas vidare till inkasso eller Kronofogden behöver du bestrida det även där.
Kontrollera din folkbokföring och post
Logga in hos Skatteverket och kontrollera att din folkbokföringsadress inte har ändrats. Kontrollera även med Svensk Adressändring att ingen obehörig eftersändning har beställts.
Om någon har ändrat din folkbokföringsadress ska du kontakta Skatteverket och Polisen.
Byt lösenord och säkra dina konton
Börja med din e-post eftersom den ofta kan användas för att återställa lösenord till andra tjänster.
- Byt lösenord på utsatta konton.
- Använd olika lösenord för olika tjänster.
- Aktivera tvåfaktorsautentisering.
- Logga ut okända enheter och aktiva sessioner.
- Kontrollera om återställningsadress eller telefonnummer har ändrats.
- Spara skärmbilder och annan bevisning innan du raderar något.
Dokumentera allt som har hänt
Skapa en lista över:
- okända kreditupplysningar
- lån, köp och abonnemang
- obehöriga transaktioner
- företag och myndigheter du kontaktat
- datum, namn och ärendenummer
- bestridanden och svar
Det gör det lättare att kartlägga omfattningen och visa att du agerat snabbt.
Varningssignaler på att du kan ha blivit ID-kapad
En ID-kapning upptäcks ofta genom små avvikelser. Var särskilt uppmärksam om du:
- får en kreditupplysning du inte känner igen
- får fakturor, inkassokrav eller orderbekräftelser för okända köp
- upptäcker nya lån, krediter eller abonnemang
- ser obehöriga transaktioner på kontot
- får brev om en adressändring du inte gjort
- plötsligt inte får din vanliga post
- får engångskoder eller BankID-förfrågningar utan anledning
- blir nekad kredit trots att din ekonomi inte har förändrats
- inte längre kan logga in på ett konto
- får meddelanden om ändrade lösenord eller kontaktuppgifter
- får samtal från företag om beställningar du inte gjort
- upptäcker falska konton i ditt namn
En enskild varningssignal behöver inte betyda att du blivit utsatt, men den bör alltid kontrolleras. Med ID-bevakning får du notiser i SMS, e-post och app i realtid om något tagit en kreditupplysning på dig eller ändrat dina folkbokföringsuppgifter.
Vad är ID-kapning?
ID-kapning, identitetsstöld och identitetsintrång används ofta som samlingsnamn för situationer där någon obehörigen använder en annan persons identitet eller personuppgifter.
Polisen använder framför allt begreppet identitetsbedrägeri när uppgifterna används för att exempelvis köpa varor, ta lån eller få krediter i någon annans namn.
Bedragaren kan använda:
- namn och personnummer
- kopior av legitimationer
- BankID eller inloggningsuppgifter
- kort- och kontouppgifter
- e-postkonton
- telefonnummer och SIM-kort
- användarkonton på sociala medier
Hur går en ID-kapning till?
Lån eller kredit i ditt namn
Bedragaren använder dina personuppgifter för att ansöka om lån, kredit eller avbetalning. En okänd kreditupplysning kan vara det första tecknet.
Köp och abonnemang
Varor beställs mot faktura eller kredit och levereras till en annan adress eller hämtas ut av bedragaren. Dina uppgifter kan också användas för att teckna telefon-, streaming- eller andra abonnemang.
Kapad e-post eller sociala medier
När någon tar över ett konto kan personen utge sig för att vara du, kontakta dina vänner eller försöka återställa lösenord till andra tjänster.
Obehörig adressändring
Bedragaren försöker ändra din folkbokföringsadress eller eftersända din post för att få tillgång till brev, kort, koder och kredithandlingar.
BankID-bedrägeri
En bedragare kontaktar dig och försöker få dig att legitimera dig eller signera något med BankID. Ett BankID ska aldrig användas på uppmaning av någon som oväntat ringer eller kontaktar dig.
Stulen eller kopierad legitimation
En förlorad legitimation eller en kopia av den kan användas för att styrka en falsk identitet eller kombineras med andra läckta personuppgifter.
Så minskar du risken för ID-kapning
1. Spärra obehörig adressändring
Aktivera Skatteverkets tjänst Spärra obehörig adressändring. Då ska flyttanmälan och särskild postadress normalt registreras genom Skatteverkets e-tjänster.
Komplettera gärna med Svensk Adressändrings kostnadsfria Adresslåset, som skyddar mot obehörig eftersändning och lagring av post.
Läs Skatteverkets råd om identitetsintrång
2. Skaffa en digital brevlåda
Med en digital brevlåda kan du få myndighetspost snabbare och bli uppmärksammad på vissa viktiga förändringar. Skatteverket kan bland annat skicka meddelanden om någon ändrar din folkbokföringsadress.
3. Skydda din fysiska post
Använd en låsbar brevlåda och töm den regelbundet. Be någon ta hand om posten när du är bortrest.
Kasta inte handlingar med personnummer, kontouppgifter eller andra känsliga uppgifter utan att först förstöra dem.
4. Var försiktig med BankID
Läs alltid texten i BankID innan du identifierar dig eller skriver under.
Avbryt om:
- någon annan bett dig starta BankID
- företagsnamnet inte stämmer
- åtgärden inte motsvarar det du försöker göra
- du känner dig stressad eller osäker
Banker, myndigheter och seriösa företag ringer inte och ber dig flytta pengar till ett ”säkert konto”.
5. Använd unika lösenord
Använd inte samma lösenord på flera webbplatser. Om en tjänst utsätts för ett dataintrång kan återanvända lösenord ge bedragaren tillgång till flera konton.
Använd gärna:
- en lösenordshanterare
- långa och unika lösenord
- tvåfaktorsautentisering
- säkerhetsnyckel eller autentiseringsapp där det erbjuds
6. Klicka inte direkt på oväntade länkar
Bedragare försöker ofta skapa brådska genom sms och mejl om paket, skatteåterbäring, fakturor, kontospärrar eller misstänkta betalningar.
Öppna i stället företagets app eller skriv själv in webbadressen.
7. Dela inte mer information än nödvändigt
Var försiktig med att skicka kopior av legitimationer. Om en kopia verkligen behövs kan du fråga:
- varför den behövs
- hur den kommer att lagras
- när den raderas
- om vissa uppgifter kan döljas
8. Skydda telefonen och datorn
- Installera säkerhetsuppdateringar.
- Använd skärmlås.
- Aktivera spårning och fjärradering.
- Installera bara appar från betrodda källor.
- Granska apparnas behörigheter.
- Använd inte okända USB-minnen eller program.
9. Kontrollera ekonomin regelbundet
Granska bankkonton, kortköp, fakturor och kreditupplysningar. Ju tidigare du upptäcker något, desto större möjlighet har du att begränsa skadan.
10. Använd ID-bevakning för tidigare varning
Ett ID-skydd kan inte förhindra alla former av bedrägeri. Däremot kan en bevakning göra att du upptäcker vissa misstänkta händelser snabbare och kan agera innan skadan växer.
Så hjälper SST:s ID-bevakning dig
När något misstänkt händer är tiden viktig. Med ID-bevakning från Svensk Säkerhetstjänst bevakas utvalda händelser kopplade till ditt personnummer.
Du får:
- larm vid bevakade förändringar
- information om vad som har registrerats
- möjlighet att snabbt kontrollera om händelsen är riktig
- tillgång till personlig rådgivning
- hjälp med spärrar och nästa åtgärd om något verkar fel
SST har arbetat med svenska trygghetslösningar sedan 1956. Om du behöver hjälp finns vi tillgängliga för att guida dig genom rätt åtgärder.
Upptäck misstänkt aktivitet innan skadan växer.